Ska du upprätta testamente bör du ha juridisk konsultation av en jurist/advokat. Förutom att följa formreglerna för ett testamente, bör man exempelvis ha koll på vilka rättigheter i förekommande fall barn har i relation till ett testamente, hur en bodelning i samband med dödsfall skulle falla ut och om man därmed ska begära bodelning i samband med dödsfall eller avstå från detta, om gåvor har getts till barn och i förekommande fall gåvobrev har upprättats (förskott på arv), om man har gett gåvor till någon som kan aktualisera det s.k. förstärkta laglottsskyddet, om testamenterad egendom ska vara mottagarens enskilda egendom osv.

Formregler för ett testamente 

Ett testamente måste följa formreglerna i ärvdabalken. Ett testamente måste således vara skriftligt. Det ska rubriceras som testamente och testator/testatrix (man/kvinna) ska i testamentet ange sin testatoriska vilja - hur man vill att kvarlåtenskapen ska fördelas. Två vittnen ska vara samtidigt närvarande när testator/testatrix undertecknar och själva underteckna. Under vittnens underskrifter bör vidare anges förutom deras för- och efternamn, deras personnummer, folkbokföringsadress och yrke.

Vid bevittning skriver man in en vittnesmening, som kan formuleras enligt följande: 

Undertecknade särskilt anmodade testamentsvittnen intygar härmed att X (testator/testatrix), denna dag vid sina sinnens fulla bruk och av egen fri vilja i vår samtidiga närvaro förklarat för oss att ovanstående förordnande är hans/hennes yttersta vilja och testamente samt egenhändigt undertecknat testamentet. 

Vid val av vittnen bör man undvika släktskap, se härom 10 kap 4 § ärvdabalken. Vidare är det viktigt att testator/testatrix är i sina sinnens fulla bruk, dvs i inte lider av en sjukdom som kan påverka dennes mentala sinnesbeskaffenhet i en sådan grad att det kan föreligga risk vid testamentets framtida verkställande att arvingar klandrar testamentet på denna grund. 

Förvara originalet!

Det är väldigt viktigt att originalet förvaras. Ett original kan förvaras exempelvis i ett bankfack. Tänk på att om originalet inte kommer fram när man avlider och bara en kopia finns kvar, är risken mycket stor att testamentet blir helt overksamt, se härom 10 kap 5 § ärvdabalken (det finns ett antal vägledande rättsfall från högsta domstolen om detta ämne).

Man bör vidare vid förvaring av testamentet tänka på att testamentsmottagare enkelt ska kunna få åtkomst till testamentet om man skulle avlida. Testamente i Sverige registreras inte av någon myndighet. 

När ett testamente automatiskt upphör

Ett testamente gäller inte längre om makar skulle skilja sig eller sambor separera, såvida det inte kan styrkas att testators/testatrix vilja ändock är detsamma trots skilsmässa/separation, se härom 11 kap 8 § ärvdabalken. Angiven regel är en s.k. presumtionsregel, vilket innebär att man utgår från att testators/testatrix vilja vid angiven situation är att testamentet inte ska gälla, såvida inte motsatsen kan styrkas (en rad sakomständigheter kan här vara att beakta enligt doktrin och i relation till rättsfall från högsta domstolen). 

Testamente mellan sambor eller makar - angående bodelning vid dödsfall

Sambor ärver inte varandra. Ska sambor ärva varandra måste de således ha ett testamente. Sambors barn kan dock alltid begära sin laglott vid förälders bortgång, vilket är hälften av arvslotten. Regler härom finns i 7 kap ärvdabalken. När sambor skriver sitt testamente bör de fundera på hur en bodelning mellan dem skulle falla ut vid endera av sambornas bortgång. 

En efterlevande sambo kan begära bodelning (men måste inte begära detta), se härom 8 § sambolagen. Om bodelning ska begäras vid ett dödsfall eller ej, beror i princip på om en bodelning enligt sambolagen skulle vara till fördel för efterlevande sambo eller inte (då man får avgöra om en permanentbostad är samboegendom och om så inte är fallet vem som står som ägare till en bostadsrätt/fastighet - eller hur ägandefördelning ser ut). Detta är i synnerhet relevant om den avlidne sambon hade barn, då barn kan kräva sin laglott. Detsamma gäller för efterlevande make, som kan bestämma att vardera make/maka ska behålla sitt giftorättsgods vid bodelning i samband med dödsfall, se härom 12 kap 2 § äktenskapsbalken. 

Särkullbarns arvsrätt!

Man bör vara medveten om som gift att ifall den avlidne maken/makan har särkullbarn, har de rätt till att få ut sin arvslott i dödsboet redan vid sin förälders bortgång, direkt. Testamenterar man på ett sätt som inkräktar på deras laglott, kan särkullbarnen begära sin laglott och därmed begära jämkning av testamentet för utfående av sin laglott, se härom

3 kap 2 § ärvdabalken i relation till 7 kap 1 och 3 § ärvdabalken. 

En del skriver dock i testamentet att deras barn ska ha sin laglott direkt och sin efterarvslott - den andra delen av arvslotten, när efterlevande maken/makan har avlidit. Efterlevande make/maka får i sådant fall inte genom ett nytt testamente efter att make/maka avlidit bestämma över egendom som skall tillfalla den först avlidnes arvingar (efterarvslotten). Efterarvet innehas dock i sådant fall med s.k. fri förfoganderätt. Testamenterar man dock exempelvis all sin kvarlåtenskap till efterlevande make/maka, kan särkullbarn på den avlidnes sida enbart kräva sin laglott vid förälderns bortgång.

Förskott på arv och det förstärkta laglottsskyddet - ha koll!

Vidare ska förskott på arv som getts till barn, avräknas mot deras framtida arvslott, så långt detta går, se härom 6 kap 1 § och 5 § ärvdabalken. Man kan emellertid ange i ett gåvobrev att det inte ska avräknas som förskott på arv. Reglerna om förskott på arv kan för en del vara viktigt att beakta vid upprättande av testamente .

Stora gåvor, t.ex. vanligtvis ett större penningbelopp eller en bostadsrätt/fastighet ska man  dock ge under sådana omständigheter så att det inte kan aktualisera det s.k. förstärkta laglottsskyddet, se härom 7 kap 4 § ärvdabalken. När det gäller tillämpning av det förstärkta laglottsskyddet har det dock ingen betydelse om gåvan har getts till ett barn, en annan släkting eller någon annan. Att tillägga här är att har exempelvis en fastighet getts bort i gåva, är det värdet närmast arvskiftesdagen som gäller vid tillämpning av det förstärkta laglottsskyddet och inte som i förskott på arv, värdet på det bortgivna den dag man gav gåvan. 

Det förstärkta laglottsskyddet kan bli aktuellt i två typsituationer. Regeln grundar sig på att man ger bort egendom ”för dödsfalls/successionens skull”, på latin uttryckt ”ad mortis causa”. Den ena typsituationen är när man kan förvänta sig döden inom kort, exempelvis om man lider av en sjukdom såsom demens, parkinson eller alzheimer. Hög ålder är här alltid en relevant omständighet. Den andra typsituationen är när man disponerar över det bortgivna, exempelvis att det står i ett gåvobrev att gåvogivaren ska få lov att få bo kvar i bortgiven fastighet/bostadsrätt återstoden av livstiden eller annars att detta framgår av omständigheterna. 

Av rättsfall från högsta domstolen framgår även, där ett i synnerhet vägledande avgörande har kommit på senare år, att det förstärkta laglottsskyddet kan bli aktuellt om makar ger i gåva egendom mellan varandra, såsom en fastighet, vilket sedan kan skyddas från framtida bodelning genom ett äktenskapsförord. Ett sådant förfarande kan vidtas för att minska arvet i förhållande till särkullbarn. Detta ämne är i vissa fall aktuellt att analysera vid upprättande av ett testamente, så det inte senare blir en obehaglig överraskning - tvist och eventuell rättsprocess i domstol om det förstärkta laglottsskyddet (en talan därom ska lämnas in inom 1 år från bouppteckningsförrättning). 

Vissa ämnen som man kan fundera över i förekommande fall vid upprättande av ett testamente

Det finns även andra ämnen som kan vara värda att beakta och diskutera i vissa fall vid upprättande av testamente, exempelvis:

-  Arvsavsägelse enligt 17 kap 2 § ärvdabalken (vissa kan vilja komma överens med arvingar redan nu så att man kan förvissa sig om att man får vara kvar i "orubbat bo")

- Om eventuell förhandling om efterarvslott för särkullbarn skulle kunna bli aktuell i förhållande till efterlevande makes/makas dödsbo

- Vad som gäller avseende begreppen fri förfoganderätt och full äganderätt i ett testamente 

Angivande i testamente om enskild egendom för testamentsmottagare - viktigt för många!

Det är också viktigt att i ett testamente ange om man vill att kvarlåtenskapen ska vara testamentsmottagarens enskilda egendom, vad som träder i dess ställe och avkastningen därav. Det kan ha betydelse om testamentsmottagaren är gift eller sambo eller kan komma att gifta sig eller leva under ett samboförhållande i framtiden, se härom 7 kap 2 § äktenskapsbalken, respektive 4 § sambolagen.

Sådana förordnanden kan inte ändras genom exempelvis ett äktenskapsförord, i framtiden, då s.k. tredjemansförordnanden enligt svensk lagstiftning skall respekteras. Man kan emellertid skriva in i ett testamente att testamentsmottagaren får upprätta äktenskapsförord och omvandla det som har mottagits i arv, till giftorättsgods. 

Några avslutande ord om testamente

Det gäller att vara tydlig i ett testamente så det inte blir en eventuell tvist i framtiden om testamentets tolkning. Det finns de som upprättar många testamenten i sin livstid samt gör överstrykningar och tillägg. Då måste man ha koll på vad som gäller juridiskt. 

Det är också bra att man har koll på hur ett arvskifte går till, när värdering av kvarlåtenskap skall ske och vad som gäller i förhållande till ”legat” - dvs. när man testamenterar särskild egendom till någon såsom saklegat eller penninglegat. Man bör vidare ha koll på vad som i sådant fall gäller om legatet inte finns kvar vid dödsfall, samt hur legat ställer sig i relation till barns laglott (legat får aldrig inkräkta på barns laglott beräknat i förhållande till den totala förmögenhetsmassan i dödsboet). 

Det kan också vara så att det enbart finns ett s.k. nödtestamente eller holografiskt testamente efter den avlidne. Då måste man ha juridisk konsultation om vad som gäller i förhållande till den aktuella situationen. 

Ta kontakt!

Jag har många års erfarenhet av upprättande och tolkning av testamenten, testamentstvister i domstol, bouppteckningar, arvsskiften och arvstvister i allmänhet såväl i domstol som utomprocessuellt. Vill ni ha konsultation och att jag hjälper er att få en helhetsbild inför upprättande av ert testamente och att jag upprättar ert testamente, ring eller mejla mig.

John Knutsson, jur. kand.,

examen år 2010, Lunds Universitet